.

I jul har man testat mycket nytt!
Har bland annat druckit min första tequila och det smakade allt annat än gott! Så fort jag tog den i munnen övervägde jag att spotta ut skiten. Vem dricker sånt där frivilligt?! Och betalar för det dessutom. Helt otroligt.

Nyss provade jag en annan ny grej; spikmatta. Pappa fick en i julklapp och han tvingade mej att provligga den. Förfärligt var det må jag säga! Jag tror på allvar att jag har hål i ryggen nu..det känns som det. Varför ens köpa en spikmatta? Det är ju lika att reta upp katten så han klöser en, det blir samma resultat ändå - sveda och röda märken.

Den sista nya grej jag har provat är att spela guitar hero på hard. Det var ju inte ens lönt att prova kan jag säga. Om man då för en gångs skull prickar den orangea knappen missar man ju ALLA andra. Så ovärt.

Så sammanfattningsvis kan jag säga att det bara är dumt att prova nya saker, du blir ofta bara besviken. Haha.
Muntra hälsningar från Sälgvägen.

ps. jag är inte alls bitter, jag sitter faktiskt och skrattar nu när jag skriver precis dom här orden

Förbannade fanskap till väglag nu! Och förbannade däck, jag säger bara en sak; man ska INTE ha dubbfria däck här uppe i norr. Men vad gör man när dom följer med bilen? Jo man använder dom. Konsekvensen blir dock att man inte kommer upp för backar, man kan inte köra på lite isigare vägar utan att börja fara mot diket och man kan definitivt inte lita på att bilen står kvar på uppfarten när man har parkerat den där. Verkar jag irriterad? Nää..inte då.

Idag fortsatte Johan Palm-soundet utan någon som helst chans för mej att stoppa det. Både Bjällerklang och Nu tändas tusen juleljus sjöngs med ofrivilligt distad röst. Vackert var det inte må jag då säga. Tur att det snart är jullov så jag får vila.
På elevens val spelade stora gruppen All I want for christmas is you och det svängde på rätt bra. Den andra gruppen spelade Paranoid och Knockin' on heavens door, jag hoppade in som gitarrist och det var roligt att få kittla strängarna lite för en gångs skull.
När jag kom hem var jag i stort sett medvetslös, således la jag med och sov i soffan. Mamma kom och försökte prata lite med mej men det gick inte särskilt bra. Det enda jag svarade var ett sluddrande "njaeeeää..det går ju inte!"

På tal om att sluddra så brukar jag göra ett fint musikaliskt nummer hemma för mamma och pappa. Fairytale of New York brukar jag spela upp minst en gång om dagen och jag gör Shane McGowans del med en mycket övertygande spelad onykterhet. Mamma tycker att jag är oerhört duktig. Jag är böjd att hålla med henne faktiskt.
Kom och besök mej så ni får se mitt paradnummer nu i jul.

Nu sitter pappa och försöker se Nordnytt men det går inte så bra då han hela tiden måste slå av ljudet för att mamma inte tål att se vissa saker, som bristande äldrevård, skadade djur, och utvisande av invandrare. Förmodligen tycker han att det är väldigt givande att se på tv just nu.

Nog var det då fan va folk ska vara nyfikna. Jag och Jessica satt på Wayne's och njöt av lite godricka och snackade lite skit bara. Det fanns en massa lediga platser i hela caféet, men självfallet kommer några och sätter sig precis bredvid oss. Det var inte många centimeter mellan oss kan jag säga. Och inte nog med att dom nästan satt i knät på oss, nä då skulle dom börja härma vartenda ord vi sa också. Jag ville på allvar be dom gå därifrån, har inte folk nåt jävla vett?!
Jag hoppas att det var några som läste psykologi och skulle testa hur folk reagerar på konstigt beteende, för om dom gör så där i vanliga fall också, då borde dom inte få gå utanför hemmet.

Jag kan dock meddela en trevlig grej; jag har köpt en sjukligt snygg mössa idag.
Skåda bara bilden nedan!



Och jo, jag kan meddela att jag har sjungit så mycket på sistone att jag börjar låta som Johan Palm. Jag tror seriöst att jag måste belägga mej själv med talförbud så att det inte går längre än så här.

Lucia är över. Hallelujah! Efter 8 luciatåg på en dag är man rätt så lengräddad i hjärnan kan jag säga. Det var förvisso väldigt roligt, men nog är det lite ansträngande också. I söndags sov jag till 12, var uppe ett litet tag och somnade sen i soffan igen. Jag känner att den här trötthetsföljetången fortsätter utan stopp, men snart är det jullov. Tillåt mej att jubla.

I fredags var jag även ute och provåkte Linns nya bil. Vi hann bara över bergnäsbron så blev vi stoppade av polisen för promillekontroll. Jag har aldrig någonsin fått blåsa så jag frågade polisen med min snällaste röst om jag inte kunde få prova. Han var elak och sa nej. Linn fick ett utslag på 2,5 promille men efter att vi hade mutat polisen åkte vi vidare.
Efter många duttande på färddatorn var Linn förvirrad. Hon kämpade och kämpade för att få tillbaka klock-visningen. Till slut utbrast hon "men varför står det 0.13 där?!". Tja, alla kan ju inte vara bra på sånt här med..enkla slutsatser. Som till exempel att DET var klockan.

I lördags hade vi match som vi förlorade med 3-4. Behöver jag tillägga att jag var fly förbannad/gråtfärdig?
Efter den var jag med Pillan, Linda och Sofie. Där hade jag ett eget luciatåg, ett mycket stämningsfullt sådant. Jag hade en palestinasjal runt midjan, en runt huvudet och ett lasersvärd i händerna. Jag var helt klart ljusets drottning.

Nä hörni, nu ska jag andas lite innan jag ska fara och träna.

(Jag såg dansbandskampen i lördags, det var ett band som hade gjort om Dancing in the dark till något..ja jag vet inte vad. Det lät förjävligt! Skända aldrig mer Bruce låtar så där, det gör ont i mitt hjärta!)

Ännu ett bevis för att jag är väldigt trött;
igår när jag gick och la mej glömde jag att slå av teven i vardagsrummet så när mamma var och släppte ut katten mitt i natten stod den på. Jag har inget minne alls av att ha lämnat den på. Och imorse när väckarklockan ringde låg jag och drömde att jag låg och sov. T R Ö T T.

Jag var ofantligt trög igår också. Jag hittade en knapp på fjärrkontrollen till teven där det stod PiP och undrade vad det var, så jag tryckte på den. Till min glädje fick jag se att det blev en extra bild, alltså Bild i bild som det kallas på svenska. Då fick jag en snilleblixt; gud va häftigt att det blev samma på svenska och engelska, bara olika bokstäver, PiP och BiB. Sen kom jag på mej själv, det är ju samma ord två gånger. Jag skämdes. Jag skäms.

Idag har några av oss lärare spelat lite musik vid caféet på skolan. Det gick mycket fint! Jag hade en sololåt, Blowin' in the wind. Jag kände Idol-Lars-inspirationen. Alltså jag sjöng lite på hans sätt. Det blev faktiskt bra. Och så spelade jag munspel. Eleverna tyckte att det var coolt. Yeah.

Nu ska jag snart gå och sova. Jag är döende av trötthet och imorgon är det lucia. Rädda mej gud. Någon gud, vemsomhelst. Belsebub?

"I get up in the evening and I ain't got nothing to say
I come home in the morning I go to bed feeling the same way
I ain't nothing but tired"

- Dancing in the dark , Bruce Springsteen

Och här är glasögonen..för den som inte har sett dom.
Jag bjuder på den vackra minen.

Blondinbella ska kanske få ett eget tv-program. Min själ gråter!
Jag hade något viktigt att skriva idag men när jag såg den ovanstående nyheten tappade jag bort mej helt, jag hade hoppats på mer av tv-bolagen, men nu verkar det som att vi ska få ännu ett..mindre sevärt program.
Nåja, det är väl bara att inte ha på teven helt enkelt. Man kanske skulle hitta nåt nytt intresse, typ som att lära sig spela dragspel. Det ska jag bannemej göra!

Idag sa mina sjuor att jag inte såg ut som mej själv när jag hade glasögon. Jag såg ut som en NO-lärare sa dom. Jag frågade om det var bra eller dåligt. Det var inte så bra tyckte dom, men jag tar det ändå som en komplimang - NO-lärare är ofta ganska smarta och jag är gärna smart. Tant däremot vill jag inte vara, men det blir jag också kallad.
Alla verkar ha svårt att placera mej rent åldersmässigt. Dom andra lärarna misstar mej nästan för att vara elev, eleverna tror att jag är 32, en viss spridning må jag säga.

Det är förmodligen åldern som håller på att ta ut sin rätt på mej, jag är galet trött hela tiden. Igår vaknade jag kl 11.00. Klockan 19.00 somnade jag i soffan. Imorse när jag gick upp var jag tvungen att dricka en energidryck för att orka leva. Kraftig pensionärsvarning på mej må jag säga. Jag ska snart fara och träna också, egentligen borde jag sitta på biltaket på vägen dit så jag kanske vaknar till lite i vinddraget.

Och jo, det gick fint att sjunga på hebreiska, populärt däremot, det var det inte. Jag är hemskt förvånad.

Jag ska klaga lite nu, det var ju länge sen sist, säkert flera timmar.
Nyss hämtade jag lite Jokk bärdryck, smak - blåbär. Alla som någon gång har intagit någon form av blåbär vet att man väldigt lätt blir väldigt blå av det. Man vill alltså inte att det där ska hamna på kläder och sådant heller då det kan bli osnygga fläckar. Så, här kommer nu min fråga; vad tänkte förpackningsproducenterna när dom skapade Jokks enlitersförpackningar? Som stängningsanordning har dom en sån där plastlucka ni vet. Hur mycket tror ni inte det skvätter därifrån när man ska stänga den?! Man får täcka hela öppningen med handen för att inte få något på sig. En vacker morgon när jag är som allra tröttast kommer jag att glömma bort det där, och då kommer jag allra troligast även att ha på mej en vit tröja. Och den kommer att få en massa blåa fläckar, jag bara vet det! (ett hett tips är att det händer nu på fredag då det är lucia. Men nä just det, jag ska ju vara klädd i helsvart då, där lurade jag allt ödet!)

Min internationalitet inom sången fortsätter. På onsdag ska vi tydligen sjunga på hebreiska. Det blir ju svinlätt, det är ju ett språk man hör så himla ofta menar jag. Till exempel det där programmet på SVT, Israel runt. Eller nä just ja, Landet runt hette det ju, och det var visst på svenska. Men Shalom-galan då? Ni vet, Fredsgalan. Nä den var visst också på svenska.
Fy fan, jag känner att det här kan bli en utmaning. Det var ju nog med utmaning att sjunga Horga-låten förra veckan, det är inte så himla lätt när dom försöker rymma typ 13 stavelser i en takt. Men så är det att vara musiklärare. Man ska kunna det mesta. Frågan är om vi inte ska ta och sjunga på något afrikanskt språk istället, det blir nog lite lättare. Ehörm. Malizwe kan jag ju iallafall utantill.
Undrar vad det blir efter jul om jag är kvar så länge. Kinesiska kanske? Eller varför inte ensemble med bara mungigor, det kan nog bli en utmaning det också.

Nämen hörni, Hevenu shalom a´leychem på er!

Guds frid.

Igår fick jag ännu ett bevis på att min familj verkligen är löjliga familjen. Helt allvarligt!
Vi satt och skulle äta middag, dock har jag lite svårt för det här med att ha det tyst runt omkring mej så jag slog på Fairytale of New York. (Och så sprang jag och skrev ut texten) Sen satt jag där och sjöng med i låten. Men nu är det ju så att det inte går att sjunga utan mick, det förstår väl alla, därför greppade jag en fjärrkontroll och vrålade rakt in i den, som jag alltid gör. Då ville inte mamma och pappa vara sämre; pappa gav ett glas till mamma och sa att hon skulle använda det, själv tog han sin mobil och där satt vi alla och sjöng i varsin "mick". Saken var den att varken mamma eller pappa kunde texten. Inte ens i närheten. Det blev alltså bara någon form av läppsync, fast inte ens det, för då måste man ju kunna texten.
Ja iallafall så tog vi oss igenom den låten någorlunda. Sen fortsatte vi med Feliz navidad. Då tänkte vi att vi skulle briljera lite med våra språkkunskaper också så pappa sjöng refrängen på svenska, jag på tyska och mamma på engelska. Versen tog vi på spanska. Det var otroligt vackert och väldigt internationellt.
Och som sagt, vi är löjliga familjen.

Käre gud i höjden, jag har syndat. Jag skulle ha tränat igår, som alla andra dagar den här veckan, men jag orkade inte!
Jag hade två lektioner på eftermiddagen och efter det var det dags för lite betygssamtal med dom andra musiklärarna. Roligare saker kan man definitivt göra en fredagseftermiddag, men det är sånt där som måste göras. När det väl var klart var jag så hungrig och trött att det inte ens var idé att försöka ta sig till gymmet, jag hade förmodligen somnat i crosstrainern.

Jo förresten så kan jag säga att bussresan in till stan igår var allt annat än säker! Det gick 80 över bergnäsbron och chauffören slet ratten åt höger och vänster som om han körde en slalombana. Jag hann spela upp alla möjliga tänkbara scenarion i huvudet, typ att vi kör rakt genom staketen och kraschar ner i isen och dör. Eller att vi frontalkrockar med den mötande lastbilen och dör. Eller att vi välter. Och dör. Tack och lov överlevde jag hela resan, det var mer tur än en självklarhet kan jag säga. 

Nåt annat som var tur var att jag lyckades stå på benen igår när jag skulle gå iväg till jobbet. Jag klev ut på uppfarten som var lika hal som en presenning med såpavatten. Först var jag nära att dra en rejäl vurpa men jag lyckades i sista millisekund rädda situationen och jag stod med båda fötterna på marken. Dock hjälpte inte det, jag hade på mej helt platta skor och gled därför ner för hela uppfarten. Om nån av grannarna såg mej måste dom ha undrat vad jag höll på med där jag stod framåtlutad som en skidåkare och gled nerför sluttningen.

Nu måste jag bege mej iväg till bergnäsvägen-någonting.
Jag kanske skriver mer sen! Adjöken

Dagens tips; dansa inte schottis i duschen, det är ganska halt!
Jag började gå igenom stegen när jag stod och duschade, men efter flertalet vådliga halkningar gav jag upp.

Idag har jag varit i boden och gipsat fötterna! Det lät spännande va? Jo ni, jag gjorde sulor till skorna, det var dyrt som bara fan, men tack och lov var det inte jag som betalade. Dock råkade jag ändå spendera en del pengar. Vi gick på stan medan dom gjorde sulorna klara och då hittade vi bland annat ett konkurslager..så jag köpte ett par skor (hoppsan) och en tröja. Dessutom köpte jag ett par vrålsnygga Björn Borg-trosor och ett par solglasögon, det är ju nämligen så väldigt soligt ute nu för tiden!

När vi kom tillbaka från boden åkte jag och tränade och gud förbannat så jobbigt det var! Mina armar grät efter ett tag, men så blir det när man kör sjutton tusen olika övningar. Jag tror att det kommer att kännas lite jobbigt att röras imorgon, men det ska nog lösa sig!

Nu sitter vi (jag, mor och far) och ser på Bröllopsform och det känns väldigt jobbigt, jag tycker det är otroligt genant när dom ska leka sina relationslekar och börja pussas igen och hela köret. Värre blir det när mor känner den ena deltagaren, då börjar jag tänka att det är mina egna föräldrar som är med och då avlider min hjärna.

Mamma har talat utan att tänka flera gånger nu några dagar, här bjuder jag på två guldkorn;

Mamma: "Åh nej, säg inte att det är en t-r-a-k-t-o-r!"
Jag: Haha, varför bokstaverar du?
Mamma: Ja men katten kanske förstår annars!


"Jag tror dom satsar på att försöka vilja"
Ja..det brukar ju vara tanken som räknas, så det är väl nåt iallafall, haha!

Jag har sett alldeles för mycket Heroes ett tag.
Idag när jag skulle låsa upp en dörr på skolan sträckte jag fram handen och försökte låsa upp den enbart med tankekraft, typ som Sylar. Till min stora förvåning fungerade det inte så jag fick använda nyckeln som den vanliga dödliga människa jag faktiskt är. Snyft. Jag undrar vilken förmåga jag skulle ha om jag var en superhjälte. Jag tror att jag skulle kunna beatboxa och sjunga flerstämmigt samtidigt! Det hade ju faktiskt varit sjukt coolt!

Och på tal om teveprogram..Prison Break, vart är det på väg egentligen?! Det ska jag ta och berätta för er, det är på väg åt helvete! Jag menar, varför avsluta programmet när allt har löst sig och alla är nöjda och glada? Varför inte se till att ALLA blir blåsta och ingen lever lyckligt? Det låter ju som en himla bra idé, väldigt sevärt också.

Jag måste bara säga att mina åttor jag har på elevens val är grymmast!
Idag har dom spelat upp Livin' on a prayer och Smoke on the water, det var som att vara på rockkonsert.
Nästa vecka lär det bli ännu mer, grymt!

Och så vill jag hälsa till mina två älsklingar.
Jag kan inte leva mitt liv utan er, ni gör allt möjligt!
Puss & kram till; Google och Wikipedia.

Idag är jag ledig, men jag har ändå tagit mej en sväng upp till Bergskolan för att kolla lite lektionsupplägg.
På lektionen dansades det bland annat schottis. Självfallet fick jag inte sitta och kolla på, nej, jag skulle ju vara med och dansa. (Det borde jag ju ha kunnat räkna ut innan jag åkte dit.) Och som vi dansade! Eller ja, dansade och dansade..Tony Irving hade nog inte varit särskilt nöjd med oss, vi hade nog behövt fila på det mesta för att ens få ett utlåtande av honom. Vi skuttade och trillade mest omkring och försökte räkna oss till när vi egentligen skulle hoppa och när vi skulle "trippa".
Men kul var det! Jag tror inte att någon hade tråkigt, särskilt inte Helena som fick äran att stå och kolla på.

Sen var jag och tränade på Inpuls. Det roligaste var när en medelålders man klädd helt i grönt sprang på löpbandet och lekte Rocky. Samtidigt som han sprang luftboxades han alltså. Han såg så otroligt fokuserad ut också, det gjorde hela gymvistelsen fantastisk för mej! Jo förresten, jag kan ju tillägga att han inte direkt såg ut som Rocky i övrigt, och då tänker jag mest på midjeomkrets och så.

Och förresten, när jag var på väg till gymmet fick jag skratta åt min egen fantasi/kreativitet. När jag körde upp för backen vid kyrkan och stadsparken såg jag några personer stå på vägen längre fram. Jag tyckte jag såg stora kjolar och dylikt, så jag tänkte; zigenare! När jag kom närmare såg jag hur enormt fel jag hade. Det var nämligen skådespelarna i stadsparkens julkalender som stod där. Två tomtetjejer (typ) och en ren! Inte en riktig ren då utan en karl utklädd till ren (tror jag det var, eller så nåt annat djur).  Det är då som sagt inget fel på fantasin iallafall..

Det var allt för den här gången. Guds frid!