.

Nu känner jag att det är dags för ett nytt inlägg. (Läs: Påtryckningarna har blivit fler och fler)
Frågan är bara vad jag ska skriva, det händer ju inte så mycket i mitt liv just nu, och det som händer vill jag inte skriva om. Snacka om dålig bloggare jag är som inte skriver om allt, inte undra på att jag har mediokra 8-10 som läser varje dag (ta det inte personligt kära läsare, jag tycker om er väldigt mycket!) medan dom här såkallade bloggdrottningarna har 10 000 läsare varje dag. Jag kan dock lova att jag aldrig kommer att bli en sån, jag menar hur fan skulle det se ut om jag stod och visade upp dagens outfit, listade dom bästa nagellacken och  visade "några jättesöta träörhängen jag beställde från internet"? Bedrövligt kan jag säga er! Nä, vi håller oss nog till den här stilen, jag tror det är bäst så för alla.

Det har till mitt stora förtret blivit kalltsomfan ute. Nu kan jag inte längre ha på mej min snygga röda Nike-jacka. Eller kan kan jag väl, problemet är bara att tidningspapper inte brukar värma så mycket och tyget i jackan är väl ungefär lika tjockt som tidningspapper. Nu blir det till att börja ha på sig vinterjackan och istället smälta bort så fort man går inomhus. Men jag är inte bitter. Nädå.

För tillfället har jag inte så mycket mer att skriva, men hav förtröstan, ett nytt inlägg kan komma snabbare än ni anar det. Eller så kan det dröja någon vecka igen, jag vet inte.

Jag avslutar med något som gjorde mej väldigt glad när jag gick där på Coop-parkeringen.



"My machine she's a dud, stuck in the mud, somewhere in the swamps of Jersey"

- Rosalita, Bruce Springsteen

Idag gjorde mamma sin drive-in-debut. Hon har aldrig någonsin beställt mat på exempelvis Max via driven, så idag tänkte jag att hon skulle få göra det för första gången. Jag kan säga så mycket som att jag fick mej ett rejält skratt.
Det började med att hon nästan körde förbi beställningsstationen. Sen när hon skulle beställa hade hon så bråttom så man kunde tro att bilen brann. I ett enda andetag hann hon med en hel måltidsbeställning med specialönskemål och allt, "ettkycklingmålkclassicutantomatmedcolaochengreenandgarlic". Ni skulle ha hört tjejen i kassan, haha! Stackarn hade inte en chans att hinna med kan jag säga. Jag kan flika in att det blev fel, jag fick fanta istället för cola, trots att det faktiskt stod cola på kvittot. HUR SVÅRT SKA DET VARA ATT LÄSA?! Hursomhelst, när vi väl hade beställt och körde fram och så gick det rätt bra tills det tillfälle då mamma skulle betala och det, jo då öppnade hon nämligen vänster bakruta istället för hennes ruta. Jag skrattade så jag grät. Hon snabbade sig med att betala, sen när vi skulle åka därifrån hann hon även med att få ett motorstopp. Det är min mamma det, hon med drive-in-ångesten. Men hon är bra ändå!

Idag har jag varit stämningshöjare, för det mesta frivilligt, men en grej råkade jag bjuda på utan att det var meningen.
Vi satt och diskuterade såpor på väg hem från G-town, och Glamour nämndes bland annat. Så sa Sofie att Våra värsta år finns ju också, men då var jag tvungen att rätta henne. Så här löd min rättelse;
- Näää, Våra bästa år heter det ju! Våra värsta år, det är ju nåt annat, typ påhittat!
Sen kom jag på vad jag hade sagt. Då skämdes jag ögonen ur mej, ja nästan iallafall. Så att ingen tror att jag är helt blåst vill jag påpeka att jag vet att ingen av dom nämnda såporna är dokusåpor, jag glömde bara att tänka innan jag talade, något jag i vanliga fall brukar överlåta till Sofie.

I G-town hade vi för övrigt match som vi vann med 3-2. Jag höll nollan. Nej, jag är inte sanslöst dålig på matte, vi var två målvakter. Iallafall, när jag satt på bänken ville en back i mitt lag tackla en motståndare. Det tyckte jag var helt rätt! Det som var orätt var att denna motståndare flög rakt över sargen och landade på mej. Hon kom med en sån fart att jag flög ner från bänken och landade på golvet. Då tyckte jag inte att tacklingen var riktigt lika rolig, men lite får man väl bjuda på. Stämningshöjare som sagt!

Nu ska jag klia min katt!

Ikväll läste jag en artikel om en 105-årig kvinna som fortfarande var oskuld. Medan jag läste den tänkte jag en tanke som var så otroligt osmart att jag nästan blir rädd för mej själv. Min tanke var, "undrar vad hennes barn tycker om det?". Man kan väl lugnt säga att tåget inte gick riktigt ända fram till stationen där för mej. Det blev ett mentalt piskrapp på fingrarna när jag kom på hur trög jag hade varit. Jag tror min hjärna har blivit lite förslappad när jag inte går skola längre. Tur att det snart är vår!

Ikväll har jag även sett Idol. Det var ju veckans stolpskott. Jag ville nästan börja gråta när jag hörde hur dåliga alla var. Och Johans slakt av min älskade Viva la vida..det blev för mycket. Dom enda som var bra var Kevin och Anna. Anna, det smärtar mej att ens behöva erkänna det då jag har något omotiverat ogillande riktat mot henne. Jag vet inte vad det är jag inte tycker om, det enda jag vet är att jag varje gång hon sjunger sitter och hoppas att hon ska klanta till det, rejält! Fy på mej igen antar jag. (Jag vet förresten en grej jag inte gillar. Att hon pratar som en 55-årig psykologkvinna. Väldigt ocoolt.)

Och jo, ikväll har jag även varit arg. Jag vet bara inte på vad. Jag kände bara att jag blev jättearg på något utan att veta vad det var då ingenting hade hänt. Det där är det värsta jag vet, för vad fan ska man göra åt irrationell ilska? Gå till en 55-årig psykologkvinna?