Honey I want the heart I want the soul

Det var ett tag sen jag skrev i min blogg. Jag har jobbat galet mycket ibland så det får jag ha som en liten ursäkt till icke-skrivandet. I helgen jobbade jag dock inte. Jag var nämligen i Göteborg, jag och Bruce Springsteen. Tyvärr var vi inte där tillsammans men vi delade två kvällar med varandra. Det där lät ju aningen fel. Det jag vill få fram är att jag var på hans två Ullevispelningar. Den 4:e juli hade jag ståplats och vilken plats jag fick! Bara någon rad från scenen och självklart rördes ju publiken en gnutta ibland så vid några tillfällen var jag så lite som en halvmeter ifrån karln!
Jag lyckades ta några bilder från min plats;

                                         

När konserten var slut efter 3 timmar skulle ju publiken försöka ta sig ut från Ullevi. Eftersom det var en hel massa folk där tänkte jag att jag kunde ta det lite lugnt och bara stå och vänta ett tag. Då såg jag i ögonvrån hur en roddare tog upp Bruce tvättsvamp (som hade använts som svalkande åtgärd) från vattenhinken och slängde ut den mot publiken. Målvakt som jag är flög armarna ut i ren reflex och helt plötsligt stod jag där med en dyblöt tvättsvamp i famnen. Jag hoppas och tror att det mesta var vatten. Dock svettades karln floder under konserten. Inte helt oväntat så som han flög och for.
Iallafall så ligger nu min "present" på en hylla i mitt rum.
Jo just ja, jag kan ju säga att konserten var helt sjukt bra! Känn bara på den här öppningslåten; Born in the U.S.A. Galet! Sen spelade han även 26 låtar till..jag var i himmelriket hela tiden.

Dagen efter hade jag sittplats och även då hade jag en fantastiskt bra plats! Rad 2 så det var ju nästan stå ändå, dock en liten bit bak men jag såg alla på scenen bra ändå. Det var bra att få vila lite! Den konserten började med Night och som FJÄRDE låt hade han Hungry Heart - en låt han ofta har som extranummer. Återigen, helt galet!! Sen fortsatte han att blanda snabba och lugna låtar, kända och mindre kända. En av höjdpunkterna var Drive all night som var minst 8 minuter lång. Clarence "Big man" Clemons grät under sitt saxofonsolo.
Bruce briljerade med sina svenska fraser såsom "Hur är läget?", "Vi älskar er" och när han innan en låt sa "Denna är till alla vackra svenska tjejer". Utan att överdriva nämnvärt kan jag säga att publiken jublade enormt när han använde vårat språk.

Här är några bilder från 5:e juli

      
 Publikens mobillampor under Drive all night.

Och jo, jag kan tillägga att detta är det bästa jag någonsin har varit med om i musikväg. Det går inte att beskriva med ord hur fantastiskt det var. Jag tror att jag kan tala för alla närvarande på konserterna när jag säger att man just nu är i en baksmälla som inte riktigt vill släppa. Hur kan musik påverka en så mycket? Det är helt galet.

Honey I want the heart, I want the soul, I want control