Highway patrolman

Lucia är över. Hallelujah! Efter 8 luciatåg på en dag är man rätt så lengräddad i hjärnan kan jag säga. Det var förvisso väldigt roligt, men nog är det lite ansträngande också. I söndags sov jag till 12, var uppe ett litet tag och somnade sen i soffan igen. Jag känner att den här trötthetsföljetången fortsätter utan stopp, men snart är det jullov. Tillåt mej att jubla.

I fredags var jag även ute och provåkte Linns nya bil. Vi hann bara över bergnäsbron så blev vi stoppade av polisen för promillekontroll. Jag har aldrig någonsin fått blåsa så jag frågade polisen med min snällaste röst om jag inte kunde få prova. Han var elak och sa nej. Linn fick ett utslag på 2,5 promille men efter att vi hade mutat polisen åkte vi vidare.
Efter många duttande på färddatorn var Linn förvirrad. Hon kämpade och kämpade för att få tillbaka klock-visningen. Till slut utbrast hon "men varför står det 0.13 där?!". Tja, alla kan ju inte vara bra på sånt här med..enkla slutsatser. Som till exempel att DET var klockan.

I lördags hade vi match som vi förlorade med 3-4. Behöver jag tillägga att jag var fly förbannad/gråtfärdig?
Efter den var jag med Pillan, Linda och Sofie. Där hade jag ett eget luciatåg, ett mycket stämningsfullt sådant. Jag hade en palestinasjal runt midjan, en runt huvudet och ett lasersvärd i händerna. Jag var helt klart ljusets drottning.

Nä hörni, nu ska jag andas lite innan jag ska fara och träna.

(Jag såg dansbandskampen i lördags, det var ett band som hade gjort om Dancing in the dark till något..ja jag vet inte vad. Det lät förjävligt! Skända aldrig mer Bruce låtar så där, det gör ont i mitt hjärta!)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback