Worlds apart

När jag var 12 år var Kommisarie Rex mitt absoluta favoritprogram. Rex var min idol.
För dom som inte har sett det programmet någon gång kan jag berätta att det handlar om några poliser i Österrike som har en väldigt smart polishund som heter Rex. Jag kan även berätta att programmet är på tyska.
När jag var 12 år var det även dags att välja vilket modernt språk jag skulle läsa. Den som är snabb i huvudet har nu räknat ut vart jag vill komma med den här lilla berättelsen.
I och med att detta program var bland det bästa som hände under veckan kände jag att det var helt självklart att jag skulle läsa tyska i skolan.
Vilket misstag jag gjorde! Det förstod jag dock inte förrän i tvåan på gymnasiet, eftersom att allt gick väldigt bra fram tills dess. I tvåan kom dock dolkstöten i ryggen från det tyska språket. Det var nämligen då jag fick en fossil till lärare. Det enda, och då menar jag ENDA, vi gjorde, var att fylla i stenciler. Två gånger fick vi se film, den ena utspelade sig någon gång efter Berlinmurens fall, mer än så lyckades vi inte lista ut av handlingen, den andra utspelade sig på 40-50-talet och den var inte svår att förstå då jag satte dit engelska undertexter och fossilen inte märkte någon skillnad.
Sen kom nationella proven och jag var faktiskt alldeles förträfflig. Jag fick bara VG i slutbetyg. Sen dess hatar jag tyska.

Med detta sagt kan jag berätta att jag har "köpt" hem en spanskakurs för nybörjare. Jo ni, jag hade tänkt att jag skulle börja habla en gnutta español. Vi får väl se hur det går.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback