.

Efter 4 skivor och lika många bränningsförsök har jag äntligen en MP3-skiva som fungerar att spela i mammas bil. Tack och lov har inte dom andra helt gått till spillo, ty dom fungerar att spela i min fars bil. Det var ju skönt, annars hade jag känt en enorm skuld mot barnen i Afrika; dom har inte ens vatten för dagen och här går jag och strör skivor runt omkring mej som om dom vore luft. Hursomhelst, jag har försökt bränna två gånger i NTI (en gång med och en gång utan bildfiler), och en gång i Utforskaren men inget av det har fungerat. Det var då själve fan tänkte jag och började googla efter nya bränningsprogram. Media player var inte ens ett alternativ då det inte gick att bränna med mappar - fatta att sitta och trycka sig igenom typ 120 låtar för att komma till den speciella låten man vill höra. Ping! Dagens I-landsproblem. Anyway, jag hittade då ett bränningsprogram som heter CDBurnerXP som jag provade, och hallelujah och guds frid, det gick! Nå tacka vet jag hobbyhackers, dom är då mycket bättre än såna där företagsprogrammerare. Det är nämligen så att när man inte är anställd av ett företag för att göra något, då måste man ju hävda sig och visa att man är bäst. När man har ett jobb kan man ju lika gärna chilla och dricka kaffe. Så tror jag att det är. Nu har jag löst den gåtan också.
(För övrigt har jag ingen aning om dom som gjorde det underbara programmet CDBurnerXP är hobbytrixare eller inte, det lämnar jag därhän)

Jag kan också rapportera att jag kände mej lite yr i huvudet av Jack Daniel's-chokladen. Det måste vara sån där placebo-effekt jag drabbades av..alltså att jag lurade mej själv att tro att jag blev alkoholiserad för att jag visste att det innehöll sprit. Jag menar, jag kan omöjligt ha blivit lullig av att äta en chokladbit. Förvisso innehöll den ju nästan 9% alkohol men chokladbiten vägde bara 12 gram (jo, jag sprang iväg och vägde en nu. På riktigt.) så jag har väldigt svårt att se att jag skulle bli onykter av det. Något jag får klura vidare på.