.

Min dag påbörjades nästan förfärligt tidigt. Jag gick upp, hör och häpna, 9.30! Detta för att jag hade lovat att hjälpa min amiga med flyttning. Jag må säga att flyttning är en underskattad träningsform. Herrejestanes vad trött man blev av att kånka på säng, soffa, tv osv.
I den "nya" trappuppgången bodde det dessutom många asiater. Dom hade väl lagat sin vanliga söndagslunch och doften hade spridit sig rätt så rejält i trapphuset. Vid första sniffningen luktade det ganska gott och man blev nästan sugen på att smaka lite. Efter några gången upp och ner i trappan började jag bli lite less på lukten. Efter ytterligare några varv och klart större utmattningsgrad var jag inte långt ifrån att spy på lukten. Jag konstaterade snabbt att det inte kan vara roligt att vara illamående och ha den där lukten smygandes. Det lär knappast underlätta tillfrisknandet iallafall.



Detta inlägg måste jag avsluta med dom fantastiska ord min vän Linda sa när vi var på väg att lämna en lägenhet vi hade fått låna under en helg i Umeå.

Slänger ner nyckeln genom brevinkastet och tittar sen halv förfärat upp;
"Tänk om man hade slängt ner nyckeln och glömt att låsa dörren!"