.

Dagen började inte bra. Den började nämligen med att väckarklockan ringde..06.40. Jag hade ju visserligen ställt den på det, men det har ingen betydelse, det var lika jävligt ändå.
På skolan fick jag dock ett mycket bryskt uppvaknande. Det var så att jag hade ensemble som första lektion och så visade det sig att Hightower (från Polisskolan) hade varit där och sjungit just innan, mickstativet var uppskjutet på maximalhöjd vilket var nästan upp till taket. Då jag inte är fullt så lång var jag ju tvungen att sänka det. Det var då det hände. Jag skruvade lite på en sån där skruv för att det skulle lossna lite och liksom glida ner. Det gjorde det inte. Nä, från maxhöjd dånade det ner och störtade rakt på mitt finger. Det gjorde förvånansvärt ont och jag dansade en dans som nog bäst kan liknas vid en regndans. Jag hade inte det som avsikt dock utan det var mest så att jag försökte hoppa bort den bultande smärta som just hade intagit mitt finger. Dom andra i gruppen visade ytterst lite sympati, mest skrattade dom. Jag bad om att få en ambulans. Någon sådan kom inte och hämtade mej.
Jag bet tappert ihop och spelade och sjöng hela lektionen. Inget av det särskilt bra, jag skyller allt på fingret och arbetsplatsolyckan.

Ja sen var det hål på tok för länge. Som vanligt. Jag var inne i stan och drällde. Sen hade vi historia. Jag förstod ungefär 15% av lektionens innehåll, det kändes ungefär lika bra som när jag nästan amputerade mitt eget finger. Tyvärr var jag för trött för att orka fråga något så jag satt bara tyst och såg intresserad ut.
Lektionen innehöll dock ett väldigt uppiggande tillfälle.
Andrés telefon ringde och som ringsignal har han Rule Britannia.
Våran historialärare är galen i fotboll, särskilt brittisk.
När han hörde vad som spelades såg man hur det glittrade till i hans ögon,
han ställde sig bredbent på golvet, sträckte två knutna nävar i luften och sjöng med;
Rule Britannia, Britannia rules the waves, Britons never never never shall be slaves

Det var helt klart dagens.